Vår lilla oplanerade växer i magen och tar upp mycket ork hos mig och mycket funderingar hos barnen.
Det är inte det lättaste att vara nära förälder till en treåring, sexåring och tolvåring när man bara är trött och vill få vila. Då tänker jag på Jesper Juul och det han säger om det personliga språket. "Jag vill" "Jag vill inte" "Jag orkar/orkar inte" " etc. På så sätt kan jag säga ifrån utan att lägga över ansvaret på barnen när orken tryter.
Sedan får jag prata mycket om när de är sjuka eller trötta att de tillåts vila. Att jag behöver det nu när bäbisen växer och magen är stor och tung. Min kropp har ont i vanliga fall så sluttampen är extra kämpig för mig med extra belastning på kroppen.
Det har blivit mycket prat och frågor. Vi tittar i böcker och ser på filmer om hur barn blir till och växer i livmodern. Även om hur den kommer ut.
Mellersta tycker det är jättekul. När han blir stor vill han ha tio barn för att vill vara en stor familj.
Minsta har haft svårast att acceptera bäbisen. Hon har oroat sig över att hon inte ska få tutta längre. Tack vare Google kan man söka på tandemamning och bilder. Hon blev glad över att se att man inte behöver sluta bara för att man blir storasyster.
Jag känner inte för att avsluta amningen för henne nu när det kommer ske en förändring. Att bli storasyster är stort och tryggheten och att få fortsätta få vara liten är extra viktigt då.
Tygblöjor kommer användas även denna gång. Jag har låtit barnen få vara med och välja och de tycker det är kul att lära sig hur de fungerar. Och vilket utbud det finns nu jämfört med för tolv år sedan då jag gjorde valet att använda tyg.
Trikåsjalarna kan plockas fram igen. Ett bra hjälpmedel när man har en nyfödd och äldre barn. Fungerar också bra som avlastning eftersom min kropp är som den är.
Kläder för nyfödda. De brukar växa ur dem fort så det behövs inte så många. Men några få plagg till varje barn har gett många plagg sammanlagt. Barnen fascineras av hur litet det är och tycker att det är kul att se vad de själva hade på sig som nyfödda.
Påsken närmar sig och vi har inte hunnit pyssla så mycket inför den. Fokus har legat på lite annat som ni förstår. Eftersom det kom snabbt och överaskade oss så ska vi alla ställa in oss på en ny medlem i familjen. Både vi vuxna och barnen. Att prata om det nya syskonet har varit viktigare för dem än att påskpyssla.
Det finns i historiken tips på påskpyssel. Får jag lite ork över ska jag göra en länklista till sådant vi gjort föregående år. Allt från vårblommor till tuppar av händer.
Just nu flyter vi bara med och tar var dag som den kommer. Mellersta börjar i förskoleklass till hösten så det är hans sista termin hemma. Då kan det vara skönt att få låta honom bara få vara barn. Blir mycket nytt för honom under kommande år och då kan det vara tryggt att bara få vara den man är och känna trygghet hos oss i familjen.
Om ni vill kan ni följa vår vardag på instagram : @fjantarna
Delar det som faller mig in där. Allt från hur underbart det är att vara mamma, vardagspedagogik, gården, att leva med kronisk värk och nyttoväxter i naturen.
