Mycket som snurrar i ditt barns huvud?

Avslappning för barn. Ja , det kan behövas. Ibland går de upp i varv och vet inte hur de ska hantera det.  Har de dessutom känslor och funderingar som snurrar runt i huvudet på dem kan det bli ännu jobbigare.  Vi vuxna kan uppleva barnen som oroliga, stökiga, inåtvända, utåtagerande. Det tycker VI är jobbigt. Vi tänker då : varför lyssnar inte barnet på mig? Är det så svårt att förstå vad jag säger?
Vi kan bli irriterade och hamna i en ond spiral av tjat och skäll mot barnet.
Om vi upplever detta hur upplever då barnet som bär alla känslor och funderingar och som dessutom får skäll för att den inte kan hantera sina känslor eller förstå vad den känner?
Vad händer om ni försöker hjälpa barnet ner i varv? Om ni försöker förstå vad det är för känslor och hjälper till att sätta ord på dem?
Jo, barnet kommer lugna sig.
Men det är inte så enkelt alla gånger. Barn är som vi vuxna , olika. En del stänger inne sina jobbiga känslor och försöker avleda sig själva att känna. Andra öppna och kan tala på  en gång.  Och som vanligt ett spann där emellan.

Här hemma har vi ett av barnen som behöver hjälp att slappna av och långa pratstunder innan han får fram det han känner. Vi brukar lyssna på avslappning- berättelserna . Ibland blir han glad och ibland ledsen över samma berättelser. Det som sker är att han går ner i varv och slappnar av. När han sänkt garden för att hålla tillbaka känslorna brister det och allt kommer ut.
Som tex, han var helt upp åt väggarna här hemma och vände lekrummet upp och ner. Vid nattning lyssnade han och jag på katten Chilla . Efter halva berättelsen ville han sluta ligga och lyssna,  han tyckte det blev för ledsamt. Igår var den kul. Vi lyssnade i alla fall klart och han låg och smågrät. Jag talade om att dessa ledsna känslor är okej och de måste få komma fram. Då berättade han att han saknar pappa. Han saknar pappa så mycket att det gör ont att andas. Och då blir han arg på mig (mamma) och det vill han inte vara för han vet att det inte är mitt fel att pappa jobbar.
Pappan jobbar kväll så de har mycket tid ihop men det är ändå jobbigt för honom när pappa ska åka och har åkt.
Vi låg och pratade om det och att det är okej att sakna pappa, han får sakna pappa och han får vara arg på mig.
När han gråtit ut kom nästa sak för honom. Hur ska han fixa ordning lekrummet?  Han vet att jag pga min nackskada har svårt att städa.
Det ansvaret plockade jag bort från hans axlar, för vi får hjälpas åt imorgon när pappa är hemma  sa jag till honom.
Han kunde sedan somna lugnt och utan oro i kroppen.

Ibland är det så att man har jobbiga känslor som man inte vill släppa fram. Det spelar ingen roll om du är vuxen eller om du är ett barn. Ibland behöver du hjälp att hantera det. Det finns många sätt eftersom vi alla är olika individer.  Det här som jag har skrivit är bara ett exempel  på hur vi gör. Värt att testa om man har ett barn som har svårt att samla sig tillräckligt för att våga släppa fram de äkta känslorna.

vi arbetar också med känslokort.

Sociala medier

Det här med sociala medier och webben är inte alltid så lätt. Planen är att jag ska ha någon direktlänk från bloggen till mitt nystartade twitterkonto. Där kan ni följa mig med arbetet  på gården och de projekt jag gör med barnen.

Fram tills jag löst det kan ni gå denna väg  ☺

Kolla in Sarah Persson (@fjantarna): https://twitter.com/fjantarna?s=09

Glass som inte smälter

Varma dagar närmar sig och barnen  behöver  energipåfyllnad.
Vad sägs om en energirik  glass som inte smälter?

Ett recept jag använder är bra då den tar till vara på bananerna  ingen äter upp.
Ett tips  om bananerna  börjar bli gamla är att skiva upp dem och styckfrysa  skivorna.

Det du behöver  är:
Bananer
Jordnötssmör
Frysta bär
Ev  en mixer. Det går bra att mosa ihop med gaffel också men då får du använda  ofrysta  bananer.

En banan  per portion tar vi men det får man testa sig fram vad som passar ens egna familj.

Mixa  banan och jordnötssmör.  Ungefär lika mycket jordnötssmör  som banan. Blanda sedan i frysta bär.
Använder du frysta bananer  så använder du dem direkt från frysen.

Energirikt , gott, nyttigt  och enkelt !

Potatistryck

 Potatistryck, det tror jag alla har gjort när de var små. Och det är inte så komplicerat.

Du behöver:

Potatisar

kniv

färg

penslar

något att trycka på som papper, kartong,tyg.



Potatistryck, ett sätt att arbeta med stämplar och tryckkonstens historik. Att få fram samma figur gång på gång.

 

Börja med att dela potatisarna på mitten. 

 

Sedan är det bara att skära ut olika figurer och mönster i dem. Jag hade ca 0,5 cm från tryckytan till potatisdelen. Låt dem gärna lika och torka på ytan en stund. jag skar ut våra innan frukost och vi gjorde våra potatistryck efter frukosten.

Färger, penslar och något att trycka på. OCH oömma kläder, det blir kladdigt och färgglatt med små barn :) 

Pensla färg på den upphöjda ytan. 

Sedan är det bara att trycka sina stämplar tills färgen tar slut. 

Även en tvååring klarar av detta! 

Kan vara svårt för de minsta att förstå att man ska lyfta potatisen rakt upp när man satt ner den, men vad gör det. De har kul och får fram färgglada mönster. 

Vår femåring var inte lika road av detta men gjorde ändå. 

Jag valde att rama in deras potatistryck :)

Lycka till! 

Hur läkarskräcken vänder

Här är vår son, han fyller fem nu i Juni. Han har haft väldig otur med vårdapparaten och förknippar vården och dess personal med smärta, obehag och anklagelser. Bilden är tagen efter ett lyckat besök där personalen tog sig tid och han var så stolt över sig själv att han vågade och det gick bra. Den tidigare historien om hur det började kan ni läsa om här. 

I det inlägget skrev jag om vår "lekterapi" som vi ordnade ihop med BVC. Efter det har allting börjat att vända.

Vi föräldrar har fått trycka på och stå på oss för att få den hjälp han behöver för att komma vidare och inte fastna i en konstant läkarskräck. En läkarskräck som innebar att han blev stel, inåtvänd, vände in ansiktet mot våra bröst, klamrade sig fast i den ställningen och vägrade att prata. 

Vi har fått komma till ögonmottagningen där en sköterska ställde upp att vara civilklädd och bara leka. Hon tog till och med och stannade utöver sin arbetstid för hans skull.

Hos BVC har vi bara varit, inga krav och inga undersökningar. Bara rota runt i skåpen och få prova det mesta och fått förklarat.

Tandläkare med förbesök och information om att inte pressa honom. Går det inte så går det inte, bättre att bryta och komma in fler gånger så han kan slappna av.

Framför allt: INGET TVÅNG !!!

Ett barn som är fem, sex år gammal är väldigt medveten om sitt agerande och känslor i denna situation. Barnet mår inte bra att känna som den gör och undrar vad det är för fel på denne. Därför är det viktigt att de vuxna runt om som föräldrar, läkare och vuxna inte pratar nedvärderande över huvudet på barnet. Barnet uppfattar och känslan att det är något fel på denne förstärks.

Denna vecka klarade han av både sista ögonundersökningen och tandläkarbesöket. Snabbt gick det. Han gick in, satt i pappas knä hos tandläkaren och i mitt knä på ögonmottagningen (den tryggheten behövde han) och gjorde det som skulle göras. Gissa vad stolt han var. Och han vågade till och med prata med sköterskan på ögonmottagningen. Han sa "Jag gillar inte när du har arbetskläder." Och där visar han vart problemet sitter. Det är sjukhuskläderna som skrämmer honom, det är de han har minne av från när han var mindre och det är det han kopplar ihop med smärta och obehag.

Självklart åkte vi och firade det lyckade besöket och pratade igenom vad han kände. Den största känslan han hade var att han faktiskt hade vågat och klarat av besöket. Och att det gick så snabbt.

Lite plumpa kommentarer har det varit på resans väg.

I ett samhälle där det råder förskolehets så hamnar fokus på att barnet inte går i förskola. (Barn som går i förskola verkar få lekterapi vid läkarskräck istället).

Ett barn som har negativ erfarenhet av sjukhusklädda personer och vård, hur blir den hjälpt av att gå på förskola?

Har de sjukhusklädd personal som går runt på förskolan?

Tränar de undersökningar på ögon, öron och tänder där?

Åker de på studiebesök till vårdcentraler och sjukhus för att hjälpa de barn som har läkarskräck?

Ni som har barn på förskola, hur ofta är läkare på besök där och visar upp sig och pratar med barnen samt hur ofta åker de till sjukhus och kollar?

Kan gissa på att det inte sker. Så hur skulle vår son blivit hjälpt med sin läkarskräck genom att gå på förkola?

Svar: INGENTING!!!

Han har fått negativa, obehagliga, smärtsamma minnen i samband med vården. Det är där problemet ligger.

Vi tar en jämförelse i vuxenvärlden.

Tandläkarskräck är inte så ovanligt hos vuxna. Hur botar vi den? Beror det på arbetet? Om personen byter arbete så kommer tandläkarskräcken att försvinna.

Nä, så fungerar det inte. Med terapi och förstående går den att lindra och komma över, inte genom byte av arbete. Samma gäller barnen.

En annan sak som gärna kommer upp är att det skulle vara onormalt för barn att ha läkarskräck och att det skulle behövas en utredning kring autism och liknande. Att läkare kan man att uttala sig så om en isolerad händelse är helt galet.

Ett barn med negativ erfarenhet i ett sterilt rum i vårdmiljö med vårdklädd personal reagerar negativt när den kommer dit. Det säger ingenting om hur barnet är utanför vårdmiljön. Att sätta stämpeln autism eller personlighetsstörning på ett barn som utvecklat läkarskräck pga misstag från vården är så galet det bara kan bli. Och sedan att läkare kan med att säga det inför barnet det gäller hjälper knappast barnet i fråga. Det förstärker bara för barnet att det är fel på dem och bygger inte upp något förtroende för vården.

Jag personligen tror detta hänger ihop med synen vi har i samhället idag. Barn som inte kastar sig i främlingars famn är det något fel på. Barn ska vara lätthanterliga och lita blint på alla vuxna (samtidigt som de inte ska följa med främlingar). Ett barn som inte kastar sig i famnen på en främmande vuxen blir svårhanterlig och kräver mycket mer från oss vuxna innan förtroendet kommer.

Jag själv anser att det är sunt att barn är avvaktande mot främmande. Och främmande är inte en ful gubbe i rock i en skogsdunge utan alla de inte känner. En läkare är en främmande person det med. Det gäller för läkaren att bygga upp ett förtroende hos barnet både genom föräldrarna och direkt mot barnet. En läkare som anser att föräldrarna gör fel val, tex inte har förskola, gör att situationen blir spänd från start. Barnet läser av föräldrarna och litar på att dess trygga punkt har rätt. Barnet visar föräldrarnas motstånd och tar parti för sina föräldrar i den spända situationen som då kan uppstå. Jag anser att stort ansvar ligger hos vårdpersonalen att bygga upp förtroende. Det enklaste sättet är kanske att i första han fokusera på varför man är där, inte på om man går i förskola, vad man arbetar med, vart man bor, om man följer normen som finns i samhället eller inte etc.

Jag tror inte att läkarskräck har sin grund i att barnet inte går på förskola. jag tror läkarskräck bottnar i negativ erfarenhet av vården.

Nu har jag berättat vår historia och lite av mina tankar kring detta med läkarskräck hos barn.

Ni föräldrar som har barn med läkarskräck kan förändra det. Kräv lyhördhet och lektid hos läkarna. Stå på er. Det är barnets person i helhet som räknas, inte isolerade händelser som avgör om det skulle vara någon personlighetsstörning. Fungerar inte BVC eller läkare ska ni byta till någon som fungerar för er.

Fjärilens livscykel

Har ni liksom jag frågvisa barn när de ser något. Nu har fjärilarna börjat fladdra förbi ute och det kommer många frågor om dem.

Här är ett litet pyssel som visar fjärilens livscykel samt öppnar upp till en diskussion kring den.

Ni behöver:

Papper i olika färger

Sax

Lim

Pärla

Piprensare 

Detta är vad man får fram, fjärilens livscykel.

Vi började med att klippa ut en cirkel i vattpapper och fäste på svart kartongpapper. Den vita cirkeln delades in i fyra bitar.

Fjärilar lägger sina ägg under löv i skydd från rovdjur. Ett löv klipps ut och en pärla väljs till ägg. I verkligheten är äggen antingen vita eller gröna men barnen kan få välja fritt.

Vik till ena kanten på lövet så den står upp och klistra fast lövet med ägget under sig.

Vad händer då ägget kläcks?
Jo en larv kommer ut. Så nu är det dags att göra en larv som man sätter i ruta två.

Välj ut två piprensare i olika färger.
Snurra dem om varandra. När den är klar viker du den på mitten och snurrar en gång till och sedan en vikning till som snurras för att få tjocklek på larven.



Fäst larven i ruta två.



Men larven blir inte fjäril på en gång. Den genomgår ett puppstadie. Så nu är det dags att göra en puppa att sätta i ruta tre.
Vi tog en bit papper som vi knycklade ihop och klippte ut några remsor i vitt.



Klistra på ena sidan av remsorna och vira dem runt pappersbollen.

Sedan fäster man puppan i ruta tre.

Efter puppstadiet händer det något magiskt. Det är nu fjärilen kryper fram och fladdrar iväg.
Tag två papper i olika färger (gärna samma färger som i piprensaren då färgen på larven i naturligt tillstånd även blir fjärilens färger)
Rita ut hjärta som ni klipper ut.

Klistra fast hjärtana med spetsen mot varnadra i ruta fyra.

Kroppen och antennerna på fjärilen gör vi i piprensare.
Vik till ett "N" i toppen av en piprensare

Snurra piprensaren ett varv i mitten (nedre delen av "N") och klipp av i önskad längd.

Limma fast kroppen igenom hjärtana som blir fjärilens vingar.

Fjärilens livscykel är klar. Fjärilen kommer nu att lägga ägg som blir till en larv, som blir till en puppa som blir till en fjäril.


LYCKA TILL :)

Konstverk i mikron.

 

Att göra konstverk i micron och samtidigt lära sig något vetenskapligt.

Det har vi gjort idag. Detta är en kemisk reaktion och lite av grunden till hur det fungerar när man bakar.

Ni behöver:

Mjöl

Bakpulver

Salt

Färg som tex karamellfärg eller vattenfärg

Vatten (att lösa vattenfärgen i eller spå ut smeten med)

Lika många koppar/skålar som ni tänkt använda färger.

Skedar och/eller topps



Vi börjar med att blanda ihop ett självjäsande mjöl. Har man möjlighet att komma åt färdigt går det lika bra. Men annars gör du så här.

1 tsk bakpulver till varje 1½ dl mjöl

Blanda ut väl alternativt sikta blandningen några gånger.

Vi använde en gaffel. 

När självjäsande mjölet är färdigt kan man blanda ihop smeten som ska användas.

Tag lika delar självjäsande mjöl och salt.

Blanda ut väl så det är fint fördelat.

Till färg kan man använda karamellfärg, vattenfärg eller annat som ger färg till smeten.

Vi använde vattenfärg eftersom det var det vi hade hemma. Jag lät det ligga och lösa upp i vatten en stund. Sedan tog jag vätskan och hällde i lite i taget i mjölblandningen tills dess att vi fick ett koncistens på smeten som liknar sockerkakssmet.

Rör, rör och rör så alla klumpar försvinner. 

Vi tog grönt, rosa och gult. 

Sedan är det bara att dutta ut med topps på ett papper. 

Eller använda en liten sked att klicka ut smeten på papper med. 

Sätt in pappret med smet på i micron på högsta effekt i ca 30 sekunder.

Smeten jäser upp och blir stel.

Vi tyckte att våra konstverk liknade öar så vi målade blått runt om för att få vatten kring våra öar. 

Den kemiska processen är såklart jäsningen. Eftersom vi använder en grundsmet för kakor, sockerkakor, bröd etc så sker samma sak här. När smeten värms upp frigörs koldioxid som lyfter upp mjölmassan som stelnar när vattnet dunstar bort i värmen. Tack vare den stora mängd salt vi har i blir det även hållbart eftersom salt torkar ut och bevarar så det inte möglar.  

Lycka till med era kemiskt processade konstverk :)

Cykeln blir till motorcykel med hjälp av en kortlek!

Vad gjorde ni under er uppväxt? Vilka finurliga och kreativa saker kom ni på för att underhålla er på dagarna vid lov och efter skolan? Kanske till och med innan ni var skolgamla.

Många har kommit på saker genom att leta i skrymslen och vrår och sedan göra något utav det. Det var väl så det fungerade förr. Ville man ha kul fick man se till att ordna det roliga. Aktiviteter serverades inte på samma sätt som idag.

Själv tycker jag att det är synd att barnen inte får samma möjlighet till att få vara kreativa på sina villkor under hela dagar längre. För tänk så mycket man hittade på när man hade helt ostörd lektid på lov och dagarna innan man var skolgammal.

Mycket idéer och kunskap finns inom er. Det är bara att leta rätt på barndomens minnen så har ni en hel värld av skoj framför er.

Min make tog upp en sak de gjorde under hans uppväxt. Att sätta spelkort på hjulen till cykeln för att få till ett smattrande läte, med lite fantasi - en motorcykel!

Det man behöver och det de flesta har hemma är:

Kortlek, kanske ni har någon som det saknas kort i?

Klädnypor

Större nypor om det är till cykel med tjockare ram på..  

Sedan är det bara att ta ett kort att vika runt på detta sätt och fästa med klädnypan.  Kortet ska slå emot ekrarna på hjulet så man får placera den så det inte hamnar för långt in eller långt ut.

Om cykeln har tjock ram och små däck.

Vi vek kortet dubbelt på långsidan och fäste på samma sätt som ovan fast med större nypa. 

Man kan ta två eller tre kort på detta sätt och fästa med en nypa som vi gjort ovan. 

Stora tjejens cykel. Vi fäster där det går att fästa, både fram och bak. 

Vi har gjort om cykeln till en motorcykel med en gammal kortlek ! 

Lycka till ute i det fina påsklovsvädret :) 

Påsklov och funderingar på liv och död

Påsken är förbi och påsklovet är inlett. Det är mycket som händer just nu runt omkring oss i vår natur och även i berättelser om påsk.

Själv håller jag på med min tappning av björk och lönn.

Denna tid på året är den tiden då allting börjar växa och det börjar leva kring oss igen. Men även mörkare berättelser kommer på tal. Även om vi inte är religiösa så hörs berättelsen om Jesus och frågor om döden är ett faktum..

Våra gräsgubbar är liv. De har fått sitt gräsliga hår och barnen tycker att det är kul att se det resultatet.

 På påskafton gick vi påskrundan som vi brukar göra varje år . Det är skönt med fint väder när man går den. Eftersom vi bor på landet åker vi in till byn så barnen får vandra runt mellan husen.

Under min uppväxt så gick vi alltid skärtorsdagen men här neråt i landet går man tydligen påskafton. De har även påskbrasor, något som vi inte hade uppåt i landet.

Jag har en egen liten teori/berättelse om varför det är så.

När häxorna samlar ihop sig för avresan till Blåkulla behöver de mat med sig på färden. Detta symboliseras genom att man går och byter till sig mat (godis) innan avfärd.

När de sedan börjar närma sig Blåkulla börjar färdkosten att ta slut. De måste mellanlanda för att fylla på förrådet igen. Därför går man senare kring Göteborg med omnejd. Påskbrasorna de tänder är till för att skrämma bort häxorna på kvällen då de börjar bli stressade, lättretliga och mer ilskna i slutet av sin resa.

Mitt egna hopkok om varför man går olika dagar. Inte någon sanning men en liten rolig berättelse om varför traditionerna ser annorlunda ut i olika delar av landet under påsk. När barnen frågar brukar jag inleda min berättelse med "vet ni vad jag tror...."

Min äldsta är med i kyrkans barnkör så vi blir automatiskt med på påskmässan där barnkören får uppträda.

År 2011 i September förlorade vi ett barn i magen. En liten flicka. Hon ligger på kyrkogården där vi bor och varje påsk brukar vi sätta blommor i minneslunden till hennes minne den dagen då vi är där.

Vilgoth har förstått att han har en lillasyster till, Linnea. Matilda är nog för liten att förstå att hon har en till storasyster än.

Jag tycker att det är viktigt att vi gör detta och vågar prata med barnen om döden. Detta har påverkat mig väldigt mycket och de märker av det.

Döden är tyvärr lika naturligt som livet.  

Nu när alla har varit lediga hemma blir det lite arbete på gården ihop också. Stormen som var i vintras drog ner lite stora träd som måste sågas upp. Barnen får precis som jag gjorde när jag var liten vara med och stapla. Alla hjälps åt, samarbetar och lär sig.

Utan ved, inget varmvatten. Inget varmvatten, ingen bad/dusch som är varm eller värme i huset. Och de får vara med och hjälpa till och känna sig nyttiga och veta att de har arbetat ihop till sina bad. 

Påskledigheten är nu över för maken, så nu blir det jag och barnen på kvällarna denna vecka. Men påsklovet är tänkt att vi ska kunna ta det lugnt och vila upp oss. Kanske att jag börjar fundera över vad man kan göra för projekt, lek och lär, och inför kommande mors dag :) 

Glad Påsk

Långfredag idag och påsklovet är inlett. Jag tänker inte skriva något nytt om hur vi gör utan hänvisar till ett tidigare inlägg som handlar om påsken.
En andpaus för skolbarnen som brukar börja bli trötta på skolan nu.
Det är ljusare ute och dagarna blir längre i snabbt tempo. Vi vet att vuxna kan få vårdepression, dvs en nedstämdhet och trötthet nu i början av våren. Det är för att dagarna blir ljusa så snabbt och kroppen hänger inte med i omställningen.
Har ni tänkt på att barnen också kan känna av den snabba omställningen från mörkt till ljust och också reagera med trötthet och dåligt humör?
Det är inte konstigt att många elever börjar tröttna på skolan om de känner av det. Många tröttnar på sitt arbete denna period också.
Om ni har barn som blivit på sämre humör och som verkar vara väldigt trötta är denna ljusomställning något att fundera på. Det går över som tur är när kroppen hunnit ställa om sig. Man ska förstås inte utesluta andra faktorer som kan påverka men ni känner era barn bäst och jag kommer bara med ett tips.


Nu ska vi "vila" oss. Inga krav och måsten på en hel vecka. Jag kommer nog att pilla med mitt på gården och barnen vill gå påskrunda.
Men att barnen får hänga med om de vill i det jag gör är inte negativt. Det är så jag lärde mig och fick intresse.


Glad påsk på er !