Solförmörkelse den 20 Mars- så gick det för oss.

I veckan skrev jag ett inlägg om hur vi förberedde oss inför solförmörkelsen. Nu har den varit och det var en pers med småbarn. Båda ville självklart titta rakt mot solen så vi valde att vara inne med projiceringen.

Först gick vi igenom jordens bana runt solen och månens bana runt jorden. Detta som hände denna dag är att månen passerar mittemellan solen och jorden och därför skymmer solen en stund. Det blir mörkt ute och det ser ut som en starkt lysande måne (konstig sol).

Det är farligt att titta mot den då ögonen kan skadas av infrastrålarna. Ögat har i vanliga fall en reflex som gör att man inte vill titta på solen men vid solförmörkelsen upplevs inte solen lika stark, fast den är det, och ögats reflexer fungerar inte som de ska.

Vår projicering.

Vi hade en enkel stjärnkikare och kartong med vitt papper i botten. Vi fick fram solfläckar (min man kan intyga detta). Men barnen hade en förmåga att vrida hela kartongen mot sig istället för att gå runt när de skulle titta. Så det blev tyvärr ingen bild på solfläckarna. Varje gång jag og fram kameran och skulle fotografera var det någon och petatade på anordningen så vi fick börja om.

Men vi nöjer oss med att vi fick det att fungera och själva se. Sedan har vi fotografierna som möjliggör att vi kan se på solen i efterhand.

Vill ni ha en lista över var och när man kan se månförmörkelser i framtiden finns det en här. 

Bokstäver i rätt ordning

Att få bokstäver i rätt ordning är inte alltid så lätt.

Här hemma har vi en bytta med små kort urklippta. På dessa kort står det bokstäver.

Jag har valt att hålla antalet bokstäver till våra namn så det inte blir för mycket just nu. Det kommer sedan att succesivt utökas till fler bokstäver och egna bildningar av ord.

Barnen får plocka ut sina bokstäver som de har i sitt namn, Matilda två år får jag såklart hjälpa.

Sedan gäller det att sätta bokstäverna i rätt ordning. Vi klistrar fast dem.

Detta gör vi för att få fokus på läsförståelsen, när de inte behöver koncentrera sig på att forma bokstäverna med penna kan de lättare fokusera på hur de ser ut och låter och på så sätt få dem i ordningen de ska vara i.

Färgglatt pusselpyssel med ljudning och utseende av bokstäver. 

Solförmörkelsen den 20 Mars 2015

Imorgon är det solförmörkelse. Jag kommer att använda detta till att "bilda" barnen i lite astronomi och fysik.


Det jag förbereder är detta, på en enkel nivå för att barnen 2 år och 4½ ska hänga med i vad som händer:


Astronomi,
vad är solförmörkelse?
Det är när månen hamnar framför solen på dagen så det skyms. Det inträffar inte så ofta men ibland så råkar månen vandra i sin bana och hamna framför solen. Det vi ser då är en solförmörkelse, solen blir mörk.
Det är farligt att titta mot solförmörkelsen, hur frestande det än är. Solen lyser fortfarande starkt mot ögonen och strålningen kan skada ögat även om vi inte kan se hela solen.


Fysik:
Inte vill vi skada ögonen. Det säkraste sättet är att inte titta alls men då får man inte heller se. Jag har därför valt att vi ska projicera solfläckarna, dvs flytta över solfläckarna till ett papper så vi tittar åt ett annat håll.
Det vi kommer att använda är kikare och vanlig vit kartong eller liknande beroende på vad jag kan leta fram i gömmorna är hemma.
Kikaren ska riktas mot solen (inte titta!)
Ögonändan riktas mot kartongen.
Då ska vi ha projicerat solfläckarna till ett säkrare ställe att titta på.


Hittade en bra sida som beskriver detta och även mer nyttigt att veta om solförmörkelse. Då kan ni själva välja ut hur djupt ni vill gå i förklaringar och vilka metoder att titta på solen som är säkra.


Projicering av solfläckarna samt  Vad mer som kan vara nyttigt att veta om solförmörkelsen.


Vi kommer att återkomma med hur vår projicering gick. Lycka till med era experiment !

Gräsgubbar till påsk.

Detta har nog vi alla gjort så de flesta vet nog hur det går till. Men ibland så finns det någon som undrar så jag tänkte beskriva det lite enkelt.

Tag gamla nylonstrumpor/nylonstrumpbyxor och knyt ett snöre kring en bit som blir en boll, dvs näsan.

Sedan är det bara att först ha i lite gräsfrön och sedan jord innan man knyter ihop öppningen.

Ställ i en skål/glas med vatten.

Sätt dit/måla ögon och mun på gubbarna och ställ i ett soligt fönster.

Se till att det finns vatten i koppen så jorden hålls fuktig och fröna kan gro.

Sedan är det bara att vänta tills gubbarna får gräshår.

Vi återkommer med våra och ser hur det blev kring påsk. (Och en pedagogisk förklaring kring vad som sker när gräset gror) 

Påskpyssel 6

 

Detta påskpyssel blir ett påskpussel.

Klippa och klistra ihop rätt delar till ett ägg.

Du gör så här:

tag två eller fler papper i olika färger.

Lägg den ovanpå varandra och klipp ut en ägg form, men inte större ägg än det papper som ni tänker klistra fast det på. Jag brukar hålla mig till vykorts-storlek.

När ägget är utklippt klipper du det i bitar med olika mönster, vågigt, sicksack, rakt osv, på samma sätt som man brukar måla påskägg.

Eftersom  delarna är urklippta samtidigt går de att matcha in på rätt plats i mönstret oavsett vilken färg man väljer.

Nu är det bara att klistra och pussla ihop ägget på ett papper i rätt ordning men i blandade färger.

Myten om hemmabarn

Det finns en myt i vårt samhälle. En myt som folk verkar tro på. Det handlar om förskolan, den som man inte får prata negativt om. Myten att alla barn behöver gå i förskola för att utvecklas. Gärna från ett års ålder, oavsett om föräldrarna arbetar eller inte, oavsett om föräldrarna har arbetstider som gör att de då aldrig skulle få träffa sina barn eller inte.

Barn har det bättre ifrån sina föräldrar så tidigt som möjligt enligt denna myt. Visst, i vissa fall kanske det är så men är det inte bättre att satsa på bra föräldrastöd än att barn och föräldrar ska vara så lite som möjligt med varandra?

Oavsett så tänker jag utgå från vår situation nu.

Min man arbetar kväll, detta innebär att han är hemma under dagarna. Han är hemma de tider som andra anser att barnen ska gå i förskola. Skulle de göra det så skulle barnen och pappan inte träffa varandra mer än under helgen, två dagar i veckan totalt.

Jag är också hemma. Jag driver en verksamhet på gården vi bor. Jag har även en nackskada från enolycka för många, många år sedan. Den nackskadan har använts som argument till att barnen ska vara ifrån sin pappa. Det låter inte särskilt logiskt, eller hur ?

Varför ska min nackskada vara orsaken till att pappa och barn inte ska få träffas? Jo, så här förklaras det för mig: Eftersom jag behöver vila så skulle det vara bra för mig med avlastning. Men avlastningen ska tydligen ske då jag inte har barnen, dvs pappan ska ha avlastning så jag kan vila. Vilar jag bättre för att pappan inte har barnen. Nej, så fungerar det inte. Det förstår de flesta människorna.

Då har vi nästa argument. Barnen kommer att hamna efter i skolan då de inte får lära sig något när de är hemma. Vad är det de lär sig på förskolorna?

Jag kan tala om vad de lär sig i hemmet. De lär sig att respektera andra människor och att alla är lika värda oavsett hur de ser ut eller om de har speciella behov.

De får tyvärr se hur vuxna människor kan vara nedsättande mot andra vuxna pga ett handikapp, men det använder jag som diskussionsunderlag här hemma när det gäller människors lika värde.

De får träna på att argumentera för sin sak.

Vi diskuterar de sociala reglerna i samhället (som många vuxna skulle behöva läxas upp i).

Vi är i många olika sociala situationer och miljöer.

Vi följer utvecklingen och uppmuntrar samt vägleder i språk, skrivning, läsning, miljö, natur, samhäll, matematik och mycket mer. Nyfikenheten finns där och det är bra att snappa upp de frågor som dyker upp under dagarna.

De får lära sig att alla är olika och har olika behov men ändå ska accepteras för den de är.

Detta och mycket mer (gå igenom min blogg) är sådant vi tar upp här hemma och på resande fot. Enligt de som anser att barnen ska in på förskola räcker inte det här. För i förskolan får de lära sig mycket mer. Det tycker jag verkar konstigt med tanke på att barnet som går i mellanstadiet ligger bitvis på samma nivå som femåringen inom vissa ämnen. Detta barn har dessutom gått på förskola sen ett års ålder. Hon borde vara fullärd och ligga långt över vad femåringgen kan kunskapsmässigt enligt förskoleförespråkarna. Men verkligheten ser inte ut så. Kanske kan det bero på att jag inte hann sitta lika mycket med henne när hon utvecklades och visade intresse för lärande när hon var yngre. På förskolan hade de inte resurser till varje barns behov av lärande. Så min personliga erfarenhet av att de lär sig mer på förskola är en myt.

De blir asociala av att vara hemma. Nja, det beror mer på hur barnet är som individ. Älskar alla vuxna att vara i stora folksamlingar eller umgås med främmande människor. det tror jag inte. Vissa tycker det är skönt att vara hemma i lugn och ro och andra vill ha socialt liv dygnet runt. Väldigt individuellt. Precis på samma sätt är det för våra barn. De är individer, vissa blyga och restriktiva, andra framåt och tvekar inte på att följa med främlingar. Och så klart en spann däremellan.

Men bara för att barnen är hemma betyder det inte att de isoleras från socialt liv. De har också kompisar de leker med. De klarar av det sociala samspelet på lekplatser med främmande barn. De går på regelbundna barnträffar i form av olika varianter av öppna förskolor.

De får även se de vuxnas sociala samspel då de ofta är med på "tråkiga" möten. Men det är där de lär sig det på riktigt. Genom att iaktta och ha sin trygga punkt närvarande, föräldern.

Vi är olika, vi har olika behov. Våra liv ser olika ut. Vi har olika arbetstider och olika arbetsuppgifter. Jag har en önskan om ett mer tolerant samhälle för olikheter. Jag har en önskan om att alla ska kunna bli accepterade för den de är. Det är det jag försöker att lära mina barn. Om de tar till sig mina ord och handlingar eller väljer att följa majoriteten i samhället återstår att se. Jag fostrar mina barn för att kunna påverka till en snällare och förstående värld. Jag vill uppmuntra dem till att gå den väg de känner i hjärtat än den väg en flock står och skriker till dem.

"Om dina barn inte går i förskola kommer de inte klara av det hårda klimatet som är i skolan sen."

Den meningen har jag ofta hört. Jag funderar då på varför måste det vara ett hårt klimat i skolan? Varför uppmuntrar vuxna människor sina barn till att föra ett hårt klimat i skolan? Vad har gått snett i tankesättet?

Jag svarar oftast att jag vill motverka det hårda klimatet i skolan. Jag vill öka toleransen för människors olikheter men ändå lika värde.

Skrivet ur hjärtat och med en framtidstro på våra barn.

/Sarah

Enkel bakning för de minsta

Med mindre barn vill man ha enkla bakverk att göra. Jag har ett recept som barnen fått börja med. Minimalt med disk och få ingredienser.

Kokostoppar.

Det man får passa är värmen när smöret smällts och när plåten ska in och ur ugnen. Då passar jag alltid på att tjata om att det är varmt, hjälper barnen att på avstånd konstatera att det blir varmare och varmare ju närmare de är.

Ifall någon olycka vid värmen skulle vara framme är det bra att kunna spola med svalt vatten, inte iskallt eftersom det kan kännas obehagligt. Svalt vatten brukar räcka.

Ett annat tips att kyla ner utan att det blir väldigt kallt för barnen är att fylla upp lite mjöl i vanliga fryspåsar som man har i frysen. En behaglig kyla.

Receptet på kokostoppar:

150 gram smör

3 dl socker

3 ägg

ca 500 gram kokosflingor

Sätt ugnen på ca 200 grader.

Smällt 150 gram smör i en kastrull. Ta av kastrullen från plattan och låt svalna lite.

Blanda i 3 dl socker och 3 ägg. Rör ut till en slät massa.

Sist blandar vi i ca 500 gram kokos. Rör i lite åt gången så att man följer med i koncistensskillnaden som blir. När man fått en fastare massa låter man den stå att svälla en kort stund. Några minuter brukar räcka.

Passa på att förbereda plåten. Sedan är det bara att klicka ut kokostopparna för barnet.

In i ugnen ca 5-10 minuter. Här får man gå på känsla beroende på hur tjocka klickar barnet har gjort.

Det som är bra med dessa kakor är att de går att forma till och trycka ihop efter att de gräddats innan de har svalnat. Jag brukar ta skedar och dra ihop kakorna en och en efteråt.

Det är inte säkert att kokostopparna blir toppiga, de kan lika gärna bli plattor av dem. Men vad gör det, barnet får lite grunder i att hantera varma plattor, kastruller, ugnar och plåtar. Dessutom räkneövning och koncistensavkännande. 

Påskpyssel 5

Ibland är det skönt med färdiga pyssel. Jag brukar passa på att köpa på mig färdiga set när de reas ut när säsongerna är över.

Detta inhandlade jag i höstas. Det blev att träna på att knyta och klistra.

Enkelt och alla delar var klara. Det är skönt ibland för barnen när allt är förberett och det går snabbt att göra pysslet. Ibland är vi alla trötta men känner ändå att vi behöver aktiveras, då är sånt här perfekt att ha liggande hemma. 

Att uppmuntra finmotoriken

Jag tror att jag har nämnt det förut men tar det igen.

Pärlplattor, ett utmärkt sätt att träna på finmotoriken för små barn. Men det är jobbigt och i alla fall mina barn tycker det är jobbigt att sitta med det eftersom de blir fokucerade och väldigt koncentrerade i början.

Idag fick Matilda, drygt 2 år, lägga pärlor. Hon tappade intresset ett par gånger men jag uppmuntrade henne genom att tala om att hon gör en påskdekoration att hänga i fönstret.

Det är enkelt att stryka pärlplattorna efteråt med strykjärn och bakplåtspapper emellan.

Varför trycker jag på just i detta läge?

Jo, jag anser att det är viktigt att kunna slutföra saker även om det blir jobbigt en stund. Att vi dessutom sparar och hänger upp den gör att hon kan se att  hon faktiskt lyckades.

Att träna och fortsätta fast det är svårt och bitvis jobbigt är en bra sak att träna på. Att få fram resultat som går att se gång på gång är kul för barnen, att man uppskattar deras ansträngning.

Nu ska man inte alltid pressa fram prestation men i enkla projekt och pyssel går det utan att ge barnen prestationsångest. 

Kroppen-blodomloppet

Idag gick vi igenom blodomloppet i kroppen.

Enkla bilder med rött för syrerikt blod och blått för syrefattigt blod. Jag Både skrev och ritade O2- molekylen för syre så att de har sett den.

Vi gick igenom att hjärtat är en muskel som pumpar runt blodet i kroppen. Vi följde då de röda pilarna. När blodet har lämnat av syre ute i kroppsdelarna (stora blodomloppet) återvänder den till hjärtat fast i blå färg. Det blir förstås inte blått på riktigt blodet.

Från hjärtat pumpas de då till lungorna (lilla blodomloppet)för att samla på sig mer syre och sen tillbaka till hjärtat och ut i kroppen.

Pappa fick äran att sätta dit hjärtat på våra pappdockor som vi satt upp och fyller på med organ.

Nu har våra dockor ögon, mage, tarmar och ett blodsystem.

Den kan bajsa men inte kissa. Dags snart att ta lite organ som lever och njurar för att fylla den funktionen. 

Att lära sig att skriva och läsa

Det här med att lära sig att läsa att skriva.

Det finns hur mycket som helst som talar om hur barn lättast lär sig att läsa och skriva. Alla möjliga teorier. Men alla barn är inte lika. Alla barn lär sig på olika sätt.

Min äldsta lärde sig bokstäver och at läsa genom att ljuda ihop orden. Skrivningen kom av sig själv efter det.

Mellersta här verkar inte lika intresserad av att ljuda fram orden. Han vill veta hur orden ser ut och att alla bokstäver är med.

Jag kör på det som verkar fungera på just det barn som är intresserad.

Min äldsta skulle ha blivit skogstokig om man petade in missade bokstäver när hon skrev. Mellersta kräver att jag ska skriva in de bokstäver som han missar. Så olika är det.

Vi brukar använda enkla ABC-böcker där man får träna på att skriva varje bokstav och vilka ord som börjar på den bokstaven.

Det finns mängder med olika pysselböcker med bokstäver. Gå inte på vad det är för rekommenderad ålder på dem, för det är just vad det är. Rekommenderad ålder. Anpassa efter ditt barns utvecklingsnivå.

Vi brukar ta varje tillfälle som erbjuds att läsa eller skriva. Men det är oftast något som går automatiskt då barns nyfikenhet kräver det. Det är bara som vuxen att följa med i utvecklingen, gripa de tillfällena och vara lyhörd för hur långt barnet vill gå i lärandet vid varje tillfälle.

Lite motstånd är bra men blir det för svårt eller att man sitter för länge tappar de lätt intresset.

Med mellersta som gillar att ha scheman har vi två tillfällen i veckan då vi sitter antingen med bokstäver eller med siffror. Det brukar bli ca 30 minuter per gång. Vill han träna extra utöver det så gör vi det.

Det viktigaste är att det inte blir en press på barnet att den måste lära sig. Det ska vara kul och lekfullt och på barnets villkor. 

Här nedan finns en bild på vår sons hälsning till sin pappa han var tvungen att få skriva innan han gick och la sig en kväll. Pappan arbetar kväll och kommer hem mitt i natten.



Påskpyssel 4

Mönstertryck med silkespapper. Det som behövs är lite silkespapper, vatten, pensel och vanligt papper.

Blöt ner pappret.

Riv, klipp ut bitar från silkespapper och måla fast med vatten och låt torka.

När allt är torrt tar man bort silkespappret och då har det blivit mönster i olika färger på det vanliga pappret.

För att få detta lite påskigt klippte jag ut stora äggformer att göra mönstertrycket på. Vi klistrade ihop dem två och två när allt torkat och hängde upp i ett fönster.

Våra egna mönstertryckta påskägg.

Silkespappret som användes kan man spara till annat pyssel, särskilt om man har små barn hemma. De brukar tycka det är kul att få sitta och limma fast ihopskrynklade silkespappersbitar till tavlor. 

Påskpyssel 3

I detta pyssel använder vi händer och fötter som mallar. Och det är lite kul att kunna spara hur stora barnen var just till denna påsk.

En fot och båda händerna ritades av och klipptes ut.

Händerna sattes fast på baksidan av den urklippta foten och tårna målades röda till tuppkam.

Näbb, sådan man viker dubbel för att få volym, klipptes ut och sattes fast mitt på foten.

 Likaså spretiga klor så som fåglar har som sattes fast nertill på hälen.

Sedan ritade vi dit ögon.

En tupp gjord av fötter och händer. Och det blir olika storlekar beroende på vem som är mallen.

Påskpyssel 2

Detta pyssel var lite pilligare än vad jag trodde. Men det är bra, då får tålamodet prövas och tränas samt att misslyckande vid första försöket är ett faktum. Det är inte negativt för utvecklingen utan bra träning på att man inte alltid lyckas första gången, får prova igen och kanske behöva be om hjälp.

Vi använde äggkartong och klippte ut de skålarna som äggen står i. Dessa målade vi gula.

När färgen torkat klippte vi ut fötter och näbbar.

Näbbdelarna klistrades fast på kanten av skålarna, en på varje del.

Fötterna klistrades fast på underdelen.

Sedan ställde vi skålarna på varandra med näbbdelarna mot varandra och satte en tejp på insidan baktill (motsatt sida mot näbben). I skarven som blev baktill stack vi ner en fjäder som fäste i tejpen på insidan.

Sist målade vi dit ögon.

Nu kan våra kycklingar "prata" genom att det går att dela näbben med kartongskålarna.

Som sagt väldigt pilligt för små barn. Men man ska inte vara rädd för att misslyckas och behöva be om hjälp.