Saknaden efter ett barn

Här sitter jag.
Fyra år, fyra månader och 20 dagar har gått.
Jag gråter. Smärtan som hugger tag i mig återigen är för stor. En smärta av saknad. Ett tomrum. En längtan att få ha henne hos mig.

Den 6 september 2011 dog mitt tredje barn.  Ett barn som skulle födits denna tid på året. Hon dog i magen.
Jag höll  hennes lilla kropp. Höll hennes små händer efter förlossningen.  En liten, liten människa.

Hon dog  pga av en förkylning. En vanlig så kallad "dagisförkylning ". Den gick över till henne från mig.
Jag har nedsatt immunförsvar.  Jag klarar inte av de lätta förkylningarna på samma sätt som "friska" människor.

Nu väntar jag barn nummer fem. Vår son på 5 1/2 år är orolig.  För tänk om det händer samma sak som med Linnéa. Han vill inte att jag ska bli sjuk.
Han har varit med på ultraljud där de har konstaterat att barnet är fullt utvecklat. Men oron finns där hos honom. Och hos mig. För det är faktiskt så att man aldrig kan garantera ett barns överlevnad. Eller någons överlevnad. Vi lever intill döden allihop varje dag.

Denna gång upptäckte vi graviditeten sent. I månad sju. Skönt på ett sätt för då har vi sluppit den tidens oro för om det ska hända något. I mars någon gång ska jag föda. Datum vet vi inte eftersom det inte går att fastställa så sent.

Idag köpte vi nytt babyskydd. Och oron kom över mig. Tänk om det kommer att stå oanvänt.
Oplanerat men inte mindre älskat.

Jag kommer alltid få leva i sorgen efter Linnéa.  Jag vill sörja henne. Jag vill sakna henne. Jag älskar henne. Hon kommer alltid vara mitt barn, bara inte här hos oss i fysisk form.
Jag behöver få gråta ut i smärtan som uppstår emellanåt.  Jag tillåter mig att göra det. Det är en del av mig ❤

Sytavla till barn -budgetvariant

Förra året inför alla hjärtans dag gjorde jag budgetvarianter av sytavlor. Läs mer om det här.

Vår treåring blev nu intresserad av att få sy lite så jag plockade fram det som låg sparat.

Hon tyckte det var jättekul. Så jag tipsar om detta enkla sätt att låta barn börja sy på igen.

ABC, lek och lär böcker

Jag brukar skaffa hem lek och lärböcker till barnen. I julklapp fick de var sin Mamma Mu-bok. För även om det är två år mellan barnen kan man göra den ihop.

Idag började vi med första sida och bokstaven A.

Femåringen förstod såklart snabbt vad man skulle göra och även skriva själv.

Treåringen behövde mer hjälp och hjälp med att forma bokstaven.

I denna boken kan man även färglägga bilderna. Något som treåringen tyckte var kul. Min äldre ville hellre få skriva mer.

Det jag gillar med detta upplägg är att vi faktiskt kan göra uppgifterna ihop. Barnen kan hjälpa varandra och även lära sig att vänta in den andre. Något som krävs den dagen de börjar i skolan. 

Fast i detta skede anser jag att det viktigaste är att det är frivilligt och att de har kul när vi arbetar med boken.

Arbete med urban miljö

Hela julen har vi sparat mjölkartonger och toarullar. Av detta ska vi bygga upp en stad.
Under arbetets gång kommer jag lägga upp länkar till blogginläggen om hur vi gör bilar, hus , båtar,  människor etc.

Vi började med att måla massor av kartonger av olika slag och toarullar. 

Eftersom det behöver stå och torka är det lika bra att måla färdigt så mycket som möjligt innan själva pysslandet kan börja.

Det är även bra för barnen att vara med på förberedelser så de får förståelse för att det inte bara är att sätta igång med byggandet.

Sedan är barn olika. Treåringen här tyckte detta var jättekul medan femåringen tyckte att det var långtråkigt. 

Blivande länklista kommer att ligga här.

Stadens grund

Höghusen

Drömmen om orättvisa

Inatt hade jag en obehaglig dröm. Den handlade om skola, poängjakt och att välja mellan ärlighet och att vinna.

I min dröm hade de infört ett system för att få poäng på uppförande i en skola. Den som samlat mest poäng i slutet av veckan för gott uppförande vann.
En elev hade samlat massor med poäng och var på väg att vinna. Men så hade det hänt något,  jag  vet inte vad, och eleven gick i valet och kvalet att berätta det.
Om eleven skulle berätta innebar det att denne förlorade sina poäng och då också uppförandetävlingen. Om eleven  väljer att vara tyst om det vinner eleven.

Eleven väljer att berätta och lärarna säger att denne nu förlorar sina poäng och därmed hela tävlingen. Att eleven i grupp faktiskt gått med på reglerna kring denna tävling och därför bör vara införstådd i vad det innebar.

Jag får reda på detta och blir fly förbannad.  Jag åker upp till skolan och frågar lärarna varför de bestraffar ärlighet. Hade eleven valt att ljuga hade denne vunnit.

Och där ungefär vaknar jag. Med en känsla av orättvisa och irritation på ett kollektivt tävlingsinriktat samhälle där ärlighet bestraffas och det går  bra för de som ljuger sig fram i livet.

Funderar nu på hur det faktiskt ser ut. Vilken egen erfarenhet har jag från min skolgång.
För visst är det så att man tyvärr ser hur barn bestraffas när de väljer att vara ärliga. Barn som inte har ett konsekvenstänk utvecklat får höra att de skulle tänkt på det innan.

När ett barn väljer att berätta om dumheter och misstag den begått gör den det för att få lätta sin börda och att få hjälp till att rätta till det som blivit fel.
Men många gånger straffas barnet istället och lär sig att det är bättre att vara tyst eller ljuga om saker.

En dröm med en tankeställare var detta.

God fortsättning !!!

Nytt år och nya tag.

Det är så man bör tänka även om jag tycker att åren går i samma spår åter och åter igen. Och snabbt går tiden också. Jag hinner knappt med att reflektera över dagarna i tempot de går i. 

I år ska jag dra ner på tempot och finnas mer i nuet.

Men för barnen är jul och nyår magiskt. 

Julafton. 

Vi hade ingen tomte men det brydde de sig inte i. Gemenskapen var viktigare. Att vi har mysigt ihop och njuter av alla överraskningar dagen har att erbjuda.

Inför jul har mellersta haft svårt att sova. Han var för uppspelt. Och vi lät honom få ha sina känslor.  Vissa kvällar somnade han inte innan ett på natten. Vi satt och pratade mycket om förväntningar och vad han kände.  

Istället för att bli arga lät vi oss vara  med honom och tog del av vad han upplevde.

Min äldsta har i många år velat ta hål i öronen. I år fick hon det i julklapp. Kändes bra att passa på nu under lovet ifall hon skulle reagera på det.

Nyår.

Den firades också på barnens villkor. Och de höll sig uppe till tolvslaget. Men sedan ville vår nyblivna treåring få tutta in nya året och sova. Hon ammas fortfarande men inte så ofta längre.  Nästan alltid vid nattning och trötta dagar på dagen.

Att få barn att ta det lugn när de öppnar sina julklappar är inte lätt. Det resulterade i att alla påsar slets upp och blev till ett stor hög . Vi spenderade en hel dag med att hitta alla bitar och bygga ihop enligt instruktionerna. 

Sällskapsspel tycker jag är viktigt. En chans att umgås med varandra och träna i att vinna och förlora. Och jag är inte snäll och brukar retas. Men i monopol junior slutade det med att min treåring försatte mig i konkurs och vann alltihop.  Så kan det gå när man inte låter barnen vinna.

Två veckor innan jul gjorde vi en upptäckt. Jag fick inte igen byxorna och nu har magen bokstavligen exploderat upp i storlek. 

Misstanke om oplanerad påskbäbis och jag vet inte om någon av oss har vant sig vid tanken ännu.

Men de andra tre är nu äldre. Till hösten börjar mellersta i skolan och vår mini är inte så liten längre. 

Eftersom vi inte skulle ha fler barn är tygblöjorna avsålda till nyfödd. Fast vi har roat oss med att skaffa nya nu. Riktigt mysigt när familjen sitter och väljer ut vilka vi ska ha ihop. Mellersta är så lycklig över att få bli storebror igen. Han vill att vi ska bli en stor familj.

Så, god fortsättning på er alla. 

Jag önskar er ett bra nytt år med nya erfarenheter och läranden ❤❤❤